Vår historia till lika företagets start grundar sig på frustration. För drivkraften för mig handlar egentligen om jämlikhet, rättighet och ett inkluderande samhälle!!! Mode ska vara till för alla dvs adaptivt mode.
Jag flyttade från Umeå till Borås för att jag hade fått jobb som tillskärare och mina planer var då att jag skulle arbeta inom textil och modebranschen. Jag hade gått olika textila utbildningar sömnad och design samt mönsterkonstruktion på Tillskärarakademin, så min väg var ganska klar.
Efter en tid kom mitt första barn som föddes med Ryggmärgsbråck en funktionsnedsättning som innebar många och långa sjukhusvistelser. Självklart var det han som fick all den tid han behövde och det innebar att andra saker blev ganska oviktiga. Sedan växte familjen med två barn till 🙂 och jag utbildade mig till miljöinspektör och arbetade som det i ett antal år.
När man är barn är det ganska enkelt att hitta mjuka och sköna kläder som sitter bra. Ju äldre man blir desto svårare är det. Under åren har jag ständigt hjälpt min son med att sy och anpassa kläder och till slut blev jag frustrerad på att det behövde vara så. Då tänkte jag om ingen annan löser det här så får jag göra det själv!
Jag började ta mått på personer i min närhet som var rullstolsburna, gjorde mönster, provbyxor, testade och testade igen. Till slut hade jag en modell som funkade – lika snygg som funktionell. Är så glad att ni alla hjälpte till och kom med så viktiga synpunkter, TACK!!
Att sitta på många stolar i ett litet företag är en utmaning och samtidigt en möjlighet att få lära sig mycket. Jag inser att det inte går att göra allt själv, så jag tar hjälp av experter på olika områden. För mig är det också en fin möjlighet att få vara en del av företagsinkubatorn eXpression på Konstnärligt campus i Umeå. Där har jag en massa nya unga kompisar som inspirerar mig.
Här hjälper min familj mig med ett ovärderligt men tidsödande jobb nämligen att klippa mönster….